Vi har en vän som bor i Norge. Han är på väg att skaffa barn tillsammans med ett lesbiskt par. Han är en härlig kille som är öppet gay och som har längtat efter att få bli pappa i flera år nu. Nu var det ett par veckor sedan vi sågs men vi hoppas att det kommer att funka för dem. De har försökt att bli gravida i ett par månader. Tjejerna har sedan tidigare ett barn, de har nu planerat för att det är dags för den andra att även försöka bli mamma. Vi håller verkilgen tummarna för dem.
Vi har ännu inte berättat för honom det att vi har blivit gravida och väntar barn. Det känns inte rätt att göra det via mail, vi sms eller på telefon. Vi vill göra det när vi två träffar honom face to face. Sedan så har jag en liten undran kring detta?
Ibland hör man ju om hetrosexuella par som inget annat vill än att få bli föräldrar och som intensivt försöker bli gravida och då kan tycka att det är lite jobbigt att höra om andra som har lyckats, Speciellt när man är mitt uppe i själva processen. Hur kommer han att ta det? Jag vet inte. Vi kanske skall vänta lite med att berätta?
Fast ändå, jag hoppas att han kommer att bli jätteglad för vår skull. Som vi för hans.
söndag 13 september 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag längtade länge efter barn, och varje gång en vän berättade att de väntade barn så var det en blandad känsla. Dels en stor, stor glädje för deras skull, men också ett litet stick av längtan och sorg. Avundssjuka var det inte, jag missunnade ingen sitt barn, men jag ville ju också!
SvaraRaderaSå, förhoppningsvis blir er vän glad för er skull, men får kanske sin längtan lite mer intensifierad.
Jag känner varken er eller honom, men allmänt tror jag på att glädje är till för att delas. Kanske blir han sårad om ni väntar med att berätta en så här fantastisk sak?